Jag är absolut en person som älskar att planera. Med det kommer dock en baksida, för vad gör man när det, trots all planering, ändå går fel? Efter alla mina år av resande har jag någonstans på vägen lärt mig att inte få panik när det väl går fel. Istället för att låta känslorna ta över, försöker jag glida in och nästan välkomna det. Embrace it. För det är också då problemlösaren kommer fram! Och, at the end of the day, så är vissa saker bortom vår kontroll. Vi har en förmåga att ofta dela med oss av ett perspektiv som är rätt drastiskt åt det ena eller det andra hållet: antingen har vi fantastiska upplevelser vi ofta ser i sociala medier eller urusla sådana som vi ofta ser i recensioner eller långa FB inlägg. Men det som ligger lite däremellan då? När det går fel på resan och det kanske till och med var vårt eget fel? Jag har några sådana anekdoter som jag tänkte dela med mig av because why not? Vi är alla mänskliga!Året var 2007. Jag och min bästa vän Evelina hade bokat en weekend till London för att shoppa lite innan vi tog studenten. Det var tiden när man kunde åka dit med Ryanair för 1kr, minns ni? Mardrömsflygningar som gick udda tider från Skavsta flygplats och när man fick böter om man inte hade skrivit ut sitt boardingpass. Kul. Men vi skulle dit, tror till och med att vi skolkade den fredagen. En ung Nicole som gärna betalade 1kr för flyg till LondonVi hade bokat flygbuss från Cityterminalen i Stockholm då våra föräldrar jobbade och inte kunde skjutsa oss. Det är tidig morgon och vi babblar på som vanligt, peppade på allt vi ska hinna med under dagarna i London. Vi visar våra biljetter till chauffören, hoppar på flygbussen and off we go! Vi fortsätter att prata på (vilket säkert inte alls var jobbigt för de andra morgontrötta passagerarna) och märker inte hur bussen åker. Inte förrän vi svänger in vid Arlanda stad och chaufförens röst i högtalarna meddelar att nästa är Terminal 2 inser vi att vi är på fel flygplats. Paniken var total. Vi springer av flygbussen och kastar oss in i en taxi. "TA OSS TILLBAKA TILL STOCKHOLM" skriker Evelina medan jag febrilt ringer min pappa som bara skrattar och säger att då blir det visst ingen Londonresa. Men helt plötsligt vaknade problemlösaren till liv. Vi ringer en kompis vi vet bor nära Evelinas hus och råkar vara hemma - och ha körkort (för det hade inte vi än). Vi tittar på klockan och inser att vi kan hinna innan check-in stänger, om han möter oss med bilen och kör... fort. Glada tjejer i LondonLong story short - han körde fort. Vi sprang för kung och fosterland och drämde våra utskrivna boardingpass i ansiktet på Ryanairs personal på Skavsta, prick 41 minuter innan flyget skulle avgå. Jag har aldrig varit så nöjd med att hinna med ett flyg i hela mitt liv! Moral of the story - dubbelkolla att du kliver på rätt flygbuss nästa gång du ska ut och resa.
