Det finns hotell man längtat efter så länge att man nästan håller andan när man kliver innanför dörren. Ett Hem har varit ett sådant för mig. År av bilder, berättelser och rekommendationer – och den där lilla rädslan: kan det verkligen leva upp till förväntningarna?Svaret är ja. Men inte på det sätt man tror. Ett Hem är inrymt i en 1910-talsvilla på Lärkstaden, ritad i klassisk Stockholmseklekticism, och omvandlad till hotell av Studio Ilse – vars fingertoppskänsla för hur rum känns snarare än hur de ser ut, genomsyrar varje vrå. Det här är inte ett hotell som försöker imponera. Det är ett hotell som får dig att sänka rösten. Vi bodde i en junior suite i originalhuset, den del som endast är tillgänglig för gäster. Att kliva in i rummet kändes mer som att bli insläppt i någons privata våning än att checka in på hotell. En öppen spis som redan var tänd, ett ljus som föll mjukt över textilierna, och materialval som direkt signalerade lugn. Badrummet var ett kapitel för sig: marmor i generösa ytor, ett djupt badkar som inbjuder till långsam tid, och – min favoritdetalj – en toalett helt klädd i trä. Det är exakt den typen av oväntad, varm detalj som Ett Hem är så bra på. Allt känns genomtänkt, men aldrig stylat. Det som verkligen skiljer Ett Hem från andra hotell är hur intimiteten byggs in i arkitekturen. Inget är stort för sakens skull. Rummen flyter ihop i varandra, nivåskillnader skapar små zoner, och det finns alltid en fåtölj, ett bord, en soffa som känns som din just då. Efter ett glas bubbel vid ankomst gjorde vi det man nästan glömmer bort att man får göra på hotell: ingenting. Vi var i rummet, tände fler ljus, pratade lågt. Och slappnade av – på riktigt. På kvällen gick vi över till den nyare byggnaden, till loungen på plan två. Rent arkitektoniskt är den fullkomligt fantastisk. De målade originalglasfönstren filtrerar ljuset på ett nästan sakralt sätt, och rummet känns lika mycket som ett vardagsrum som ett galleri. Här satt vi framför brasan, tog en Negroni från honesty bar, spelade lite spel och lät timmarna gå utan att märka det. Det är här Ett Hem verkligen visar sin styrka: det känns aldrig som att man är “ute”. Man är hemma, men någon annan har lagat maten och bäddat sängen. Morgonen efter åt vi frukost i orangeriet. Ljus som silades genom glas, långsam musik, nybakat bröd, kaffe som smakar extra gott när man inte har någonstans att vara. Mys på absolut högsta nivå. Är Ett Hem dyrt? Ja. Är det värt det? Without a doubt!Det här är ett hotell man inte bara bor på – man upplever det. Skippa andra saker. Vänta lite längre. Spara till just detta. För Ett Hem är inte en staycation som alla andra. Det är en påminnelse om hur kraftfullt det kan vara när arkitektur, design och mänsklig värme samspelar fullt ut.